Kalaset var ganska okej idag. Men matkoman man fick gjorde så att man inte riktigt hålla ögonen öppna, så jag låg i soffan och blundade. Medans dom andra lät deras munnar gå i ett på varandra. Maten var god också, skinkstek med potatis och en gudomlig brunsås. Med grönsaker, det tackade man inte nej till. Men med tanke på att vi fuskade och åt pizza innan så orkade jag inte äta en portion till som jag gärna gjort om det fått plats i magen. Men men. Vi köpte en blomma till Ulrika, hon blev jätte glad. Söta små rosa rosor. Grymt söta, hade också velat ha dom, dock hade dom dött efter en dag. Jag är ganska dålig på att ta hand om sådant som ska vattnas.. Inget illa ment mot naturen men så är det. Kan inte hjälpa det. Det måste vara min lathet som spökar. Inte okej. Vi åt tårta också, med hallon, grädde och nån choklad grej. Det var gott men sött. Samtidigt känner jag en tråkigt tyngd över mig när jag tänker på allt man måste få gjort i veckan. Snart är flytten och vi har inte ens börjat packa. Vad är detta? Städa måste jag också göra ju, men har inte fått tummen ur min lata röv för att göra det än. Sen om jag ska åka till mamma över helgen så måste älskling fixa mycket själv, tror jag. Men ja, får väl se vad jag hinner med i veckan. Imorgon blir det mer jobb. Jag tror att jag kommer få städa akvarium då, det brukar jag göra på måndagar. Så jag kommer nog göra det. Det är ganska roligt, och det tar inte alls lång tid. Inte för att vara 9 stycken så tar det väl max en halvtimme, har inte riktigt tagit reda på hur lång tid det tar. Det spelar ingen roll. Vi hade ju tänkt ha fisk istället för katt i den nya lägenheten, men jag vet inte hur det blir med det. Kanske skippar det. Hade velat dock ha silverhajar, såna små som ser ut som hajar. Jätte coola är dom. Men nog bloggat om massa skit. Nu ska jag spela. Ha det bra folket och hoppas ni sover gott medan jag antagligen kommer vara vaken en del inatt men det gör inget.

Jag tror inte att planering är min grej om jag ska vara ärlig. Eller, det beror på vad det handlar om. Jag är en impulsiv person, jag kan få för mig att göra saker just i den sekunden jag lever i. Igår till exempel, så hade jag planerat att jag skulle jogga idag och ta en dusch efter det.. Men själva grejen är att jag inte gjort det än. Jag kan nästan bara få för mig att göra saker jag inte planerat att göra. Visserligen planerar jag ju lite större grejer som resor eller liknanade. Så, jag kommer säkert att dra mig ut och jogga någon dag, men jag kan inte planera det isåfall, jag får bestämma mig impulsivt. Inte på något annat sätt. För det går inte. Har tänk på en annan grej också. Jag tycker det är deprimerande att sova i sovrummet, i den riktiga dubbelsängen. Varför? Ingen aning. Det måste vara för att jag verkligen vantrivs i den här lägenheten, har sovit i soffan några dagar nu. Och det är mycket skönare. Vet inte varför men så är det. På tal om planer, jag har en plan att åka till mamma på torsdag, nej fredag. Eller det var hennes plan från början. Hon saknar väl mig, och det är förståeligt, är inte där så ofta.. Så det är inte konstigt, vet inte vad hon hade för planer, inga speciella tror jag. Men ändå. Det värsta är bara att jag inte kan spela, om jag inte laddar ner LoL på hennes dator, men det vill jag samtidigt inte. Fan att hon inte har bredband. Så sorgligt. Hon har bara den där konstiga modemet. Bredband är mycket bättre tycker jag. Internet i hela lägenheten for the win. Myyycket bättre. Men mamma är ju ensam också så hon behöver la inte mer än så. Sen är det la billigare med modem, och det fattar ju vilken människa som helst... Från mammor och internet till kalas. Klockan är snart halv tolv, om en kvart. Sen är det nog läge att börja fixa sig för några timmar med firande av Ulrika som fyller jag vet inte hur myket, men grattis till henne iallafall. Skullr faktiskt behöva ta en snabbdusch, men jag orkar inte! Vill inte. Skitsamma liksom, det är ju ingen begravning vi ska på. Eller bröllop. Eller det kanske det blir om ett tag. Vem vet. Nog snack om onödigheter. Ha det gött folks.

Saknar dessa småttingar ibland måste jag erkänna, men dom är inte så små längre..